Avsnitt 20: #sdgate och storebrorsamhället

Kan du stå för allt du gör om du blir filmad dygnet runt? Sverigedemokraterna krisar tack vare att de filmat sig själva. Samtidigt går vi alla runt och dokumenterar våra liv med mobilen i högsta hugg och lifeloggingtjänsterna poppar upp som svampar. Maktministeriet spelar inI veckans avsnitt av Maktministeriet pratar vi om vad som händer när det offentliga rummet blir övervakat av dess egna medborgare. Den nya tjänsten och lifelogging-kameran Memoto kommer att kunna ta flera bilder i minuten helt automatiskt, när som helst, var som helst. Vad händer med begrepp som integritet och privatliv när alla blir både storebror och uttittade samtidigt?

UPPDATERING: Erik Almqvist var ekonomisk-politisk talesperson, inte rättspolitisk som Josefine påstår i början.

Vi finns som vanligt på Twitter och Facebook. Lyssna på oss på iTunes eller Soundcloud:

This entry was posted in Uncategorized and tagged , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

3 Responses to Avsnitt 20: #sdgate och storebrorsamhället

  1. Pingback: 20:e avsnittet om makt och strukturer på internet | Bisonblog

  2. Grymt intressant podd.

    Två reflektioner, som ni kanske delvis är inne på.

    1. Transparensen blottar de interna beteendena. SD tror ju att de filmar för att skydda sig själva, men när omvärlden får se filmen gör vi andra en helt annan tolkning, SD-männen förstod inte heller riktigt kritiken. Man tror att man dokumenterar SIN bild av världen, men omvärldens tolkar det på ett annat sätt. Lite liknande saker har vi sett inom polisen som fått kritik för sitt twittrande, när de använde formuleringar som “man av östeuropeiskt utseende”, som internt inom polisen är en godkänd gärningsmannabeskrivning. Men många andra tyckte inte allt det.

    2. Delningen av vårt privata rum, Fredrik Wass säger att det offentliga blivit privat, jag tycker det är tvärtom. Men det svåra, som gör att vi stapplar som bambi på hal is, är att normerna är olika i olika sammanhang; bland vissa vänner är det ok att sitta med mobilen, ok att fota, checka in vännerna/de bekanta. I andra kretsar fotar man aldrig, skulle aldrig drömma om att publicera en bild på fb på någons barn etc. Det där tror jag många har enormt svårt med, just för att normerna ändras hela tiden, från en tid till en annan, från ett gäng vänner till ett annat, från en arbetsplats till en annan.

  3. Josefine says:

    Håller med. Den första punkten är dock intressant – SD verkar å ena sidan anse att man dokumenterat “sanningen”, inte en subjektiv tolkning, samtidigt som man helt klart har redigerat filmen och nånstans insett att hela filmen inte tjänar SDs syften. Så en viss medvetenhet om tolkningsaspekten tycker jag ändå att man kan ana. Kanske handlar det dock mer om att man är rädd för att folk “inte ska förstå” eller “feltolka”. Nånstans måste de ändå tycka att de har dokumenterat något som bekräftar deras världsbild.

Comments are closed.